Tillbakablick

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?: Jobbade som hemkunskapslärare ;)

2. Höll du några av dina nyårslöften?: Gav inga förra året, men i år ska jag nog faktiskt försöka igen =)
3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?: Ja
4. Dog någon som stod dig nära?: Tror inte det...
5. Vilka länder besökte du?: Bara lilla Svedala i år, igen! ;)
6. Är det något du saknar år 2012 som du vill ha år 2013?: Mycket! 
7. Vilket datum från år 2012 kommer du alltid att minnas?: 14 december...vilken AW! ;)
8. Vad var din största framgång 2012?: Att jag gör ett jeffla bra jobb som lärare!
9. Största misstaget?: Har gjort så många små under året, så inget nämt, inget glömt!
10. Har du varit sjuk eller skadat dig?: Mest varit förkyld, men fick ju åka till akuten från jobbet en dag då ryggen bara sa "poff", typ ;)
11. Bästa köpet?: Träningskläder!
12. Vad spenderade du mest pengar på?: Förutom boendet så är det kläder i år. Både till mig och barnen.
13. Gjorde någonting dig riktigt glad?: Att jag fick fortsätta jobba på den bästa skolan i stan ;) och att jag nådde mitt slutviktmål!
14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2012?: "Locked out of heaven" med Bruno Mars, "Lyckligare nu" med Linnea Henriksson och en massa andra!
15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?: Både och! Det har varit ett skittufft år, men jag är nog gladare nu än på länge!
16. Vad önskar du att du gjort mer?: Tidseffektiv, planerad och organiserad vardag hade jag velat ha mer av.
17. Vad önskar du att du gjort mindre?: Slösat tid på att vara oorganiserad och oplanerad ;)
18. Hur tillbringade du julen?: Hemma med mina barn och min pappa, och på kvällen kom även en kompis.
19. Blev du kär i år?: Nej
20. Favoritprogram på TV?: Alltså, det är fortfarande "Big Bang Theory", den slår det mesta ;)
21. Bästa boken du läste i år?: "Fifty Shades" !! Utan tvekan ;)
22. Största musikaliska upptäckten?: 
24. Något du önskade dig och fick när du fyllde år?: Nya glasögon.
25. Något du önskade dig men inte fick?: Fred på jorden? ;) Nä, men en date kanske? =)
26. Vad gjorde du på din födelsedag 2012?: Jobbade, myste med barnen.
27. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?: Ja, hjälp! Mycket! Men det får väl komma under 2013 ist! :)
28. Hur skulle du beskriva din stil år 2012?: Avsmalnande ;) Blandad, allt från jeans, till klassisk, till romantisk.
29. Vad fick dig att må bra?: Mina barn, mina vänner, mitt jobb!
30. Vem saknar du?: Drömmannen, var han nu än är...
31. De bästa nya människorna du träffade?: Min nya härliga vänner!! Både på jobbet och i vimlet <3 span="span">

Älskade barn

Min fantastiske lille unge!
Jag älskar dig till döds, med alla dina små underbara egenheter!
Men det gör också ont i mammahjärtat, för alla kommer inte att förstå hur härlig du är. Alla kommer inte att kunna se förbi alla de egenheter som du har...

Min lille hjärtegris har med största sannolikhet ADHD.  Nytt den senaste tiden är även ljudtics och lite annat som tyder på Tourettes. Dessutom är han ibland väldigt inne i sin egna lilla värld, och har svårt för spontana eller oväntade förändringar, vilket signalerar lite åt autism...

Han är sannerligen fantastisk! Han möter folk och frågar vad dem heter. När dem bokstaverar sina namn kan han på ett ögonblick säga hur många bokstäver de har i sitt namn...och han har inte fyllt fem än. Han kan stava sitt eget, sina syskons och sina kompisars namn, plus sina älskade, ovärderliga förskolelärares namn! Jag är så oerhört tacksam över att jag valde att byta förskola, för den utveckling som har skett nu verkligen helt underbar!

Så älskade barn, jag kommer göra allt som ligger i min makt för att du ska få ett underbart liv!! 

Humor

Jag skrattar åt det. Men egentligen är det ju kanske inte kul.
Nu har jag gått ner 57 (!) kg, och tja...det blir en del hud över s a s ;)
Nu är det kanske lite too much information för en del, men idag upptäckte jag, med ett asgarv som reaktion, att hud flyter!
Jodå, så är det ;)
Så tanken på att skaffa ny bikini till sommaren...tror det får bli en burkini ist! =D

Det dåliga samvetet

Sitter hemma i soffan efter en lång arbetsdag.
Helt utpumpad på energi.
Är så trött att jag tom slumrar till en kort sekund.
Vaknar av det dåliga samvetets röst, som högt deklarerar för mig att det är ju synd och skam att hela dagarna går till arbete och att det ger långa dagar på dagis för barnen.
Men just nu har jag ju inget alternativ.
Jobba måste jag ju, och då måste de små liven vara på dagis.
Sen får väl kvällarna bli därefter just nu, antar jag...
Mörkret gör ju sitt till, det är ju mörkt när man lämnar och mörkt när man hämtar.
Måtte jullovet komma fort, fort, fort!!

Vilken helg!

OJ!!
Jag undrar vart det här ska bära hän...?
Hoppas jag landar mjukt och tryggt, för just nu känns det som om jag kastar mig ut utan att ha kollat så fallskärmen funkar som den ska!
Jag vet inget än, men första känslan är helt ok. ;)

Snart helg...

Och my god, vad efterlängtad den är!

Har massor jag vill hinna med under helgen, och med lite fokus ska jag nog hinna hälften iaf ;)

Möbler ska skruvas ihop, det ska städas, plockas och adventpyntas. Så på med julmusik på hög volym, värm glöggen så kör vi!

OCH jag ska ta en rejäl sovmorgon, BÅDE lördag och söndag!

 Because I´m worth it =)

Djuping

Ja, nu kan ni sluta läsa om ni inte gillar lite filosoferande så här en lördagskväll...

Jag faller alltid för fel kille....suck!!

Happy bösse!

För att citera en av mina bästa vänners pappa, Happy bösse!
För er som inte förstår denna utsökta svengelska så betyder det Happy Birthday ;)

Idag är det Happy bösse till mig själv! Kan inte längre förvänta mig något från någon annan än mig själv, så dagens presenter blev en ny klänning och nya glasögon! =)
Jag fick skönsång av mina elever och kollegor på jobbet idag, massor av grattis där och på Facebook, en söt blomma och JAG får bestämma vad vi ska äta en fredagskväll!! Det ni! ;)

Inte illa när man fyller 26...eller vad det nu var ;)

Veckans I-landsproblem

Det har varit intensiva veckor som ligger bakom mig, och just nu önskar jag mig en harmonisk och lugn vecka. Det kan verkligen behövas!
Fullsketet med utvecklingssamtal i och för sig, men det ihop med att vänja sig vid att använda stringtrosor igen efter att ha levt i maxitrosor i många, tjocka år är ungefär den nivån på "jobbigheter" jag pallar med ;)
I-landsproblem, jag vet!

Your wish

Thure, only for you...ja, och alla andra som kikar in här då ;)

Nu

Då

Fotbollsfeber!

Kung Zlatan gjorde det igen! =D

Men nu lämnar vi sportens värld ;)

Just nu genomlider jag något av det värsta hitills i mitt liv! Jag har gjort något med min rygg, så i tisdags fick chefen skjutsa mig till akuten. Där konstaterade man att jag har fått som typ nackspärr längre ner i ryggen. En morfinspruta och en muskelavslappnande spruta senare gick resten av arbetsdagen som en dans. Men fy sjutton vad ont det gör! Nu går jag på diverse "kulpiller" som gör livet lite mindre ont, lite mer trött och lite mer "kul"... fast jag hade verkligen velat slippa!

Antidepressiv

Ja, jag är ju kvinna, så för mig är det shopping som funkar som "uppåttjack" ;)

Den här roliga lilla saken är på väg hem till mig. Då menar jag klänningen, och inget annat. ;)

What doesn´t kill you makes you stronger

Förra veckan var en riktigt tuff vecka, och jag var inte speciellt glad när jag landade hemma i soffan på fredagseftermiddagen...men i samma stund som tårarna besegrade mig så bestämde jag mig för att göra det motsatta.
INTE bryta ihop, inte låta omständigheterna besegra mig!
Nej, jag ska lära mig att dansa i regnet, med ett leende!!
För efter regn kommer solsken... ;)

Och så finns det folk som är min raka motsats, det vet jag

Att ha en famn att krypa in i efter en skitjobbig vecka är en ynnest! Någon som bara ger en kram när man kommer hem helt slutkörd...fy så det hade behövts nu!! :( Att inte kunna prata igenom det som händer i ens liv med en annan vuxen tär så oerhört mycket.


Jo, jag har mina barn som jag älskar över allt annat, och visst ger dem mig energi, men dem är ju trots allt ändå barn. Barn som inte ska behöva trösta sin mamma.
En väldigt ensam mamma just nu dock, som tycker att hon är värd att ha någon i sitt liv som ger omtanke, omsorg, kärlek, harmoni, glädje, stöd och allt annat som hör hemma i en fungerande relation-åt båda hållen...

Det är en sak att säga och tycka hur någon annan ska göra, men ett liv att leva som är ganska tungt mellan varven. Så om du finns som gillar att sitta ensam varje kväll år ut och år in, vi kan byta, för jag avskyr det vid det här laget!

Jag LETAR inte, jag DEJTAR inte, jag tänker INTE kasta mig handlöst in i ett förhållande med första bästa...tror du det visar det bara hur otroligt dåligt du känner mig! MEN jag kan SAKNA, LÄNGTA, ÖNSKA, DRÖMMA OM och VILJA ha...och det är jag ÄRLIG nog att erkänna både för mig själv och andra!

Ibland...

...tillåter jag mig själv att känna efter!

Tillfällen när jag slutar ljuga för mig själv om hålet i mitt hjärta.

Ett stort tomrum efter så mycket som har gått mig förlorat genom åren.

Jag har inte riktigt läkt.

Inte kunnat. Inte fått. För mig själv eller omständigheterna.

Så nu väller allt fram, som en flodvåg av känslor!

Riktigt jobbigt...

Jag var väl redo nu, helt enkelt, men en pausknapp hade varit skönt att ha.

Det finns ju tillfällen då det inte riktigt är lämpligt att storböla ;)

Att känna känns bättre än att tänka. Snurra runt i tankarna har jag gjort så mycket, och till slut blir man ändå bara förvirrad.

Känslor är lättare. Dom bara finns. Problemet med känslor är att man inte kan kontrollera dom, för hur mycket man än försöker resonera med dom så lever dom sitt eget liv...

Häxan Bustant

Igår var jag bjuden på Halloween party.
Gick all in och fixade iordning mig...
Hittade min outfit i strl 170, kan fortfarande inte riktigt koppla det, men det känns väldigt bra! =)

 Jag har en asdålig kamera på mobilen, men vännens var inte heller mycket bättre, haha. Men det passar ju in på halloween temat ;)

Snart är helgen, och höstlovet slut för den här gången. Jobb väntar imorgon, men innan dess ska jag njuta av en söndagkväll med mycket innehåll. Telefonkonferens med härligaste kollegorna och förebilderna i Mary Kay. Sedan ska jag plocka lite till här hemma. 

Löftet

Jag har gett mig själv många löften genom årens lopp.
En del har jag hållt, en del har jag brutit nästan direkt efter att jag har avgett dem.
Vilket bland annat resulterat i att jag aldrig ger några nyårslöften längre ;)

Men de löften jag har gett mig själv på senaste känns väldigt viktiga.
Livsbejakande och nödvändiga.
För att bevara min själ och mitt hjärta!

Ett år

Idag, för ett år sedan mådde jag just nu hyffsat bra, trots att jag var helt nyopererad.

Vilken resa har jag gjort sedan dess!

Ett år senare sitter jag här. Mycket mindre rent fysiskt, men många erfarenheter rikare.
Jag tog tag i mitt liv.
Jag är starkare nu.

Manual sökes

Ok.

Gilla läget. Du är singel.

Fine, så långt allt väl.

Men serru, nu ska du in i datingvärlden...

Jag fattar ingenting!

Jag är nog världens sämsta på det här.

När, var, hur?

Alla dessa "regler" hit och dit.

Spela än det ena, än det andra.

Jag är liksom lite mer en "sägsomdetär"-tjej. Gillar du mig, så snälla SÄG det för annars fattar jag inte.

Jag är analfabet när det gäller att förstå subtila signaler och veta skillnaden mellan "nuflörtarjagmeddigförattjaginteharnåtannatförmig" eller "nuflörtarjagmeddigförattjagverkligenärintresserad".

Kan man få en manual eller gå en kurs nånstans?

Ja men för sjutton!

Vill jag ha för mycket?

Konstigt är det.
Halva jag är borta, men jag har aldrig varit mer singel än nu. Ju lyckligare jag blir över förlorade kilon och mindre klädstorlekar, desto ensammare blir jag.
Komplimanger får jag, men resten då?
Kan jag verkligen inte få båda delar?

Jag är inte bra på ensamhet. Vill man ens va det? Man kan vara ensam i en relation också, det vet jag av erfarenhet, så jag börjar verkligen längta efter något annat nu...

Alltid gör man någon besviken

Jag kan omöjligt göra alla till viljes. Kommer inte, ska inte.

Jag VET att jag prioriterar rätt när jag sätter mig, barnen och sedan mitt arbete i fokus.

Men ibland är det svårt att tacka nej till saker. Man vill väl. Man vill visa tacksamhet, man vill vara med.

Men jag börjar så smått lära mig. Det finns en gräns.

Jag kan tex inte åka tvärs över landet för att "sitta" en helg på mässa. Hur bra mässan än är. Hur mycket jag än vill. Så får man istället smäll på fingrarna och ett "straff" för att man inte gjort vad någon annan tycker att man borde ha gjort.

Men vet ni...jag skulle göra samma val igen. Och igen. Och igen! ;) Trots att jag vet om smällen på fingrarna ;)

Ettårskontroll!

Ja, nu är det dags!!

På fredag är det dags för min ettårskontroll efter op.

Har tagit sjukt många blodprover inför som jag kommer få resultaten från då. Bara att hoppas på att allt ser bra ut.

Jag mår iaf fysiskt bra. Riktigt bra!

Jag är nämligen snart i mål... jag har bara 1 kg kvar till mitt stora mål....det som för ett år sedan verkligen inte kändes som om jag ens skulle komma i närheten av!! Nu är jag där! =)

Jag har minskat sjukt mycket i vikt, och omfång det här året! Klädkontot har vuxit rejält kan jag säga ;)

För idag, en dag innan återbesöket, stannar vågen på 66 kg. Prick! Jag vill gärna gå ner några kilon till, men allvarligt- jag är så sjukt nöjd!!! =D

Men jösses!

FÖRLÅT!!!

Bloggen har legat nere, alldeles för länge!

Jag har saknat den, men tiden har absolut inte räckt till.

Mycket har hänt, och nu kan jag berätta mer för er.

Jag har börjat ett nytt liv, kan man väl säga. Som ensamstående. Med 4 barn.

Yiiihaaa...eller nåt...(djupt ironisk!)

Jag är helt övertygad om att jag kommer gå starkare ur det här, jag mår bra och även om det inte vad min tanke för hur mitt liv skulle se ut, så är jag ändå lättad!

Allt annat än barnen och jobbet har stått på paus länge nu, och det kommer nog bli så ett bra tag till framöver.

Så nu ligger fokus på att bli hel igen. När man går igenom kriser, eller iaf när JAG går igenom kriser så rannsakar jag mig själv enormt mycket. Jag bearbetar, omvärderar och ofta så är det som om ett skynke faller ner och jag ser mig själv och mitt liv med nya ögon. HUR har jag kunnat gå med på att leva så här, så här länge? HUR kunde jag tilltåta mig själv att utradera mitt eget liv så till ingen nytta?

Jag ser hur jag faller in i ett självdestruktivt beteende...igen och igen...men INTE igen!

Nä, nu får det nämligen vara slut på det här! Nu ska jag uppvärdera mig själv i mina egna ögon!

Det fanns en tid i livet när jag på allvar dissade killar för att dem var för "normala" i mina ögon!?! Jag kan ju inte ha varit riktigt klok! Nånstans!

Vitlök

...kommer det inte alls att handla om, men jag vet inte riktigt vilken rubrik jag ska ge det här inlägget!


Det var visst svårt att hitta tiden för att blogga nu...

Har massor som jag skulle vilja dela här, men så händer något och det rinner ut i sanden.
Kanske är det ett litet tecken på att jag faktiskt har ett liv utanför internet ;)

Men jag ska nog på allvar börja med att mobilblogga. Vad säger ni, hellre ett litet inlägg om dagen kanske är den generator jag behöver för att komma igång på riktigt igen ;)

Nästa helg ska jag iaf iväg på gala och föreläsningar med Mary Kay-kvinnor från vårt avlånga land.
Bild på galastassen utlovas =)

Konsten att köpa en cykel...

Mina stora barn, Piff & Puff, vill båda ha nya cyklar.
I det ena fallet är det lite mer berättigat än i det andra ;)
Så nu ska det köpas cykel...
En lätt sak kan tyckas, men det är mååånga faktorer och parametrar som ska stämma.
Tydligen.
Verkligen.
Men nu är en reserverad, så det ska förhoppningsvis bli köp på måndag.
Och vill inte damen i fråga ha den, så vill jag, för den är läcker! ;)

Varför så svårt...

Att bryta vanor och förändra saker...varför ska det vara så svårt för!?

Just nu händer det mycket i mitt liv. Det kanske inte syns så mycket på ytan, men därunder bubblar det.

Jag har verkligen mått dåligt! Försökt smyga mig fram genom livet utan att riskera att någon får syn på mig.
Kommer på mig själv med att gå med nedböjt huvud..och då blir jag arg! På mig själv!
Vad håller jag på med?! Jag ska gå med högt huvud! Jag är värd det allra bästa, jag är värd att vara stolt, glad och lycklig, över mig själv!
Att vara stolt över sina barn är lätt. Att vara stolt över någon annan är lätt. Men varför är det så svårt att vara stolt över sig själv!?
Men nu ska det bli annorlunda!
Nu ska jag bli 100 % bättre på att ta hand om mig själv!!

Movin´on

Jag lever.
Vi lever.
Livet går sakta in i en vardagsrytm igen.
Eller sakta förresten...det känns mer som om man slungas in i den i 100 km/h!!!
Pappa är kvar på sjukhuset, men kämpar på och allt går åt rätt håll.
Själv vågar jag inte riktigt känna efter hur jag mår just nu.
Det är inte riktigt läge för det.

Första jobbdagen är avklarad och jag är helt mosig i huvudet! Nog för att hjärnan har arbetat under semestern, men inte med sånt som är jobbrelaterat. Tog mig tex en halvtimme att komma ihåg rätt inloggning till rätt ställe... ;)
Men nu är jag igång igen! Känns bara fint.

Livets ytterligheter

Ja, man tror att man hittat något slags "lunk" i tillvaron när nästa "käftsmäll" hoppar upp i ansiktet på en!

I fredags drabbades min far av en stroke. Som tur var så var han här hemma hos oss, så jag ringde ambulans och åkte med in till sjukhuset. Där är han kvar nu, omhändertagen och under behandling på strokeavdelningen.
Det är verkligen hemskt att se en person riktigt vittra sönder framför ens ögon på det snabba sätt som förloppet vid stroke gör! Från att vara pigg och igång, till att inte kunna stå eller gå, sluddra och få perceptionsstörningar. Pappa tappade rösten också och fick svårt att svälja.
Men varje dag gör han små framsteg. Bara att hålla ut och finnas där på alla sätt man kan!

Och mitt i det här så var jag bjuden på Lillbus gudmors bröllop! Det ville jag ju verkligen inte missa, och pappa försäkrade mig om att han klarade sig fint ändå.
Så hem och på med finstassen, susa iväg mot kyrkan och försöka koppla bort allt annat för en stund för att fira deras stora dag! Festen på kvällen var heeeeelt suverän, och klockan var långt över midnatt när jag stängde mina blå ;)

Glädje och sorg går hand i hand genom livet. Heter det inte så? Men personligen vill jag väldigt gärna byta bort sorgen som följeslagare för resten av livet!!! Går det att ordna på något vis???!?

Jag erkänner...

Jag har faktiskt inte lagat en middag under hela juli månad!
Jag har fixat lite småsker, men inget som ens är i närheten av att kunna kallas en komplett måltid.
Semester, eller vad?! ;)

Liseberg!

När det här publiceras är vi på plats, redo att kasta oss ut mot alla åkattraktioner hela dagen lång! =)

I promise

Jag lovar att alltid vara sann och ärlig mot mig själv.
Det får vara slut på att ge upp mig själv och mina drömmar bara för att jag är för snäll, mot andra.
Det är hög tid att jag börjar vara snäll mot mig själv också.
Jag förtjänar respekt, kärlek och omtanke.
Och om ingen annan ger mig det jag är värd får jag väl bli självförsörjande...

 

Semesterstängt...

Ja, hörrni, förlåt!!

Det var inte riktigt min mening att bloggen skulle ta semester. Inte så här länge iaf.

Mycket har hänt, både roliga och mindre roliga saker.
En del kommer avhandlas framöver.

Så nu när semestern går in i sista fasen så är det dags att skaka liv i det här gamla skrället till blogg igen ;)

Hoppas ni alla har haft, och har, en härlig sommar!

5 saker...

som talar om att du har varit med om en bra personalfest....

1. När ingen vill gå hem!

2. När Securitas tittar förbi fler än en gång...

3. När man tittar på klockan innan man somnar och den säger 3.30...

4. När du vaknar dagen efter och funderar över hur du lyckats få skoskav på tårna?

5. Resorb till frukost. Kommentar överflödig...

Jag lever

Jodå, jag lever!
Har fullt upp med alla utflykter, matsäckar och scheman för både mina egna, och andras, ungar den här sista skolveckan.
Men jag lever.
Tror jag.
I lördags var det knappt.
Febern dundrade till och det gjorde ont, ont, ont i hela kroppen.
Men som mamma är det tydligen bara att bita ihop, svälja sina ipren och ställa sig och laga mat!

Iaf. Som plåster på såren, eller som skadestånd, så tog jag makten över tevedosan i lördags!
Feber ger nämligen vetorätt över fjärren.
Ikväll lät jag mannen ta hand om den.
Fjärren alltså.
Jag har roat mig med annat "kul".
Som att handla mat och sånt...
Fast jag funderar över varför han vill sitta med det tunga ansvaret att välja kanal och program, för 5 minuter efter att han placerat sig vid teven så *poof* så sover han!

Snart, snart...

Nu är det sannerligen nedräkning, sommarlovet närmar sig!
Men den där härliga sommarkänslan kom av sig lite när vädret växlade från 30 grader och sol till 6 grader och regn...

Imorgon väntar sista "riktiga" dagen, med "riktiga" lektioner. Sista veckan är det mest glass och ballonger. Typ.

Planer för sommaren är att försöka njuta så mycket som möjligt.
Av allt som går att njuta av.
Ladda batterierna för hösten och vintern.
Jag tror jag går på solceller nämligen. Så laddas jag inte upp ordentligt nu så blir det lite småsegt sen ;)
 

It´s time...

Det är nu jag kommer att avslöja varför jag inte är hemkunskapslärare "på riktigt".
Jag erbjöd mig glatt, utan att riktigt tänka tanken klart, att fixa fredagsfikat den här veckan.
Och ja...det har jag ju givetvis fixat.
Men så har jag liksom fått för mig att hemkunskapslärare förespråkar det nyttiga alternativet.
Typ som dietister gör och så där.
Som näringsrik mat och allt sånt där.


Mitt fika är nog så långt från nyttigt som man kan komma!
Mitt fika är kaloribomber som gör att ambulanserna står på standby, redo att rycka ut till personalrummet... ja, ni fattar. I´m busted!

Fast min egen hemkunskapslärare jag hade i grundskolan levde nog inte riktigt som hon lärde. Eller så var hon undercover ;)
Så jag klarar mig kanske med hedern i behåll iaf  =)

Ni missar väl inte detta?

Just nu kan ni tävla om hotellövernattning för två med Allt för Föräldrar i samarbete med Scandic!


 

Mer hotellfrukost till folket! ;)

Ja ä int bitter

Mors dag idag.
Hurra och grattis till alla supermorsor! =)
Härlig dag för de flesta om man ska tro på alla söta små Facebook-statusar. ;)
Här är det liksom ingen skillnad mot vilken annan dag som helst.
Frukost på sängen som mor har jag bara fått på BB efter att Piff föddes. Jag var för dålig för att kunna ta mig ut och äta utanför rummet. Då blev jag t o m matad, för jag kunde inte ens hålla skeden själv.
Jag fick eklampsi och höll på att dö på kuppen, så det var ingen lyxservice, tyvärr ;)

Inte för att jag inte hade uppskattat att få frukost på sängen. Jag har t o m önskat mig det ett par gånger.

Numera tycker jag att det hade varit trevligt att få SITTA ner och äta frukost i lugn och ro.
Åtminstone på denna dag som någon har hittat på för att alla mammor ska få lite uppskattning och "skadestånd" för alla årets dygnet-runt arbetsdagar.
Men om det ska bli en lugn stund för mamman i den här familjen så hade det inneburit att gå upp klockan 5.
Näää, pyttsan heller! När ungarna för en gångs skull sover längre än 6 så ska jag baske mig sova jag med! ;)

Så i ren protest mot utebliven fruskost på sängen, blommor och annan ompyssling så ska jag bosätta mig på balkongen i solen resten av dagen, med passande bisyssla.

It´s my day off ;)

Euphoooriiiaaa

Hon vann!

Heja Loreen!